Skånes Fria

Krönika: När slutar konst vara konst?

När slutar konst vara konst och blir enbart provokation – och när slutar en provokation vara meningsfull?

I sommar ska Lars Vilks ställa ut sina avbildningar av profeten Muhammed på ett privat galleri i Malmö. ”Det blir en ny chans att testa var gränsen går”, säger Vilks i en intervju, samtidigt som han sedan flera år tillbaka har två poliser som beskyddar honom dygnet runt.

En del vill mena att detta polisbeskydd inte lika mycket beskyddar Vilks som det beskyddar yttrandefriheten. Och yttrandefriheten är, som vi alla vet vid det här laget, demokratins grundpelare.

Men är det ett samhälles solidariska skyldighet att betala för beskydd av en provokatör, konstnär eller ej? För att uttrycka en åsikt är en sak, men att uttala sig medvetet provokativt är något annat.

Givetvis menar jag inte att Vilks ska lämnas oskyddad, eller att han på något vis skulle förtjäna att leva under en hotbild. Men låt mig ifrågasätta detta: att han nu, trots situationen så som den ser ut, fortsätter sin tämligen meningslösa provokation, på bekostnad av skattebetalarnas pengar i form av fortsatt beskydd?

Någonstans här börjar jag fundera över skillnaderna mellan konstnärlig frihet och ren och skär dumhet. När slutar konst vara konst och blir enbart provokation? När slutar en provokation vara meningsfull? Och hur långt ska samhällets försäkring av yttrandefriheten gå?

Skulle ett försäkringsbolag fortsätta betala ut pengar till någon som upprepade gånger fullständigt medvetet utsätter sig själv för fara – oavsett om vi ideologiskt sett inte anser att faran borde existera?

Jag tror visst inte det. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu