SKÅNE RUNT Snön ligger fortfarande tjock när Skånes Fria besöker gården utanför Sjöbo. Men snart kommer jorden att tina och fruktträdens knoppar spricka upp. Här bor Linda Önnby, Nisse Lindblad och dottern Zäta. Familjens vän Ludde bor i en husvagn på tomten och är också delaktig i hushållet.

När flytten gick från Malmö för drygt två år sedan hade de en förhoppning om att bli självförsörjande på grönsaker, frukt och bär. Med ett växthus på 70 kvadratmeter, ett 300 kvadratmeter stort trädgårdsland och ett lika stort på gång, så har de kommit en bra bit på vägen.

– Jag dumpstrade mycket mat när jag bodde i stan, och insåg då vilket matsvinn vi har. Det som har fläckar väljer vi bort och affärerna får slänga varorna. Bor man på landet och har möjlighet att göra mycket själv så känns det fel att inte ta den möjligheten, säger Linda.

Under hela den långa vintern har de njutit av sin skörd i förädlad form. Bär, frukt och fläderblommor kokas till sylt, saft och marmelad, rotsaker syras, gurkan läggs in och tomater syltas för att räcka fram till sommaren. På en hylla i en sval del av huset finns ett lager av prydligt märkta glasburkar.

– Jag undviker gärna att köpa varor i butiken i så stor utsträckning det går, så för mig som till exempel gillar sylt var det en självklarhet att jag skulle koka min egen när jag nu fick både frukt och bär från trädgården. Förädlingen är en del i att motarbeta att mat går till spillo, det ökar livslängden för många råvaror. Det ger också en stor kick att se resultatet stå på hyllan varje höst, säger Linda.

De råa morötterna, potatisen och en del kål förvarar de i matkällaren. Det som inte klarar sig där försöker de förädla för att hålla skörden ”frisk” tills den nya säsongen drar igång.

Det mesta av förädlingen görs under hösten och tidig vinter, när det sista av skörden har plockats in från landet.

– Har man ett stort gäng morötter i kylen som mår bra av att tas om hand är syrningen genial. Vi syrar de morötter som inte ser ut att klara förvaringen i matkällaren över vintern.

En av hennes favoriter bland inläggningarna är ett snabbare alternativ till mjölksyrning, den koreanska kimchin.

– När jag besökte en vän i Sydkorea blev jag introducerad för kimchi. Nu förbereder jag min egen kimchi med egenodlad kål, vitlök, chili och ingefära. Kimchi har alla fördelar. Det är gott, nyttigt, enkelt och det är billigt.

Rena glasburkar och att pressa ut överbliven luft efter att ha fyllt burkarna är grundläggande förutsättningar för att lyckas med förädling. Då håller innehållet länge. Själva förvaringen är en annan viktig fråga, säger Linda.

– Burkarna ska stå svalt, gärna i tio grader.

Själv försöker hon ta till sig så mycket gammal kunskap som möjligt.

– Jag letar alltid efter gamla recept på loppisar. För två generationer sedan fanns det en naturlig plats för den kunskapen och med tanke på stundande kriser är det säkert bra om vi kan ta till oss den igen.

Inne i huset är fönsterkarmarna fulla med potatis som förgror. Ljusgröna små skott skjuter ut från rotfrukterna. Två stora akvarier som fungerar som miniväxthus är också fyllda med plantor som förodlas. Så snart det är varmt nog i växthuset och senare i landet, ska det planteras ut. I akvarierna hålls värmen och fuktigheten jämn. Ruccola, kålrabbi och salladslök är vad de kommer att kunna njuta av först. Asiatiska bladgrönsaker som pak choi, mizuna och asiatisk bladselleri förgroddas också. Nisse berättar att han gärna vill ha en stor bredd på de grönsaker han odlar. Genom att växla vad som odlas i jorden får den bättre kvalitet menar han.

– Det är också bra att så i omgångar då det inte är kul att behöva sätta i sig sextio kålhuvuden på en gång.

Han är utbildad trädgårdsmästare och håller bland annat kurser i småskalig ekologisk odling för Lunds kommun och på folkhögskolor runt om i landet.

– För mig är livet med självhushållning och odling framför allt lustorienterat. Det är så roligt att kunna gå ut med en korg och plocka ihop en perfekt middag. Sen underlättar det ju att vi har ett så bra odlingsklimat här i Skåne, med halvmulna somrar och relativt hårda vintrar som tar död på skadedjur.

Han tycker om att leva efter säsongerna, att arbeta hårt under sommaren och hösten och sedan ta det lugnare på vintern, då fokus ligger mer på att laga grejer, vila och planera nästa odlingssäsong.

Linda och Nisse trivs med sitt liv som delvis självförsörjande. Men de menar också att ambitionen att vara självförsörjande aldrig får bli någon prestigegrej.

– Det får inte bli fanatism, det är ingen idé att gå in för det totalt under en period och sen när det blir för slitsamt säga: ”Nu har vi testat självförsörjning men det funkade inte”. Det gäller att fokusera på det som man tycker om, det som är enkelt att göra och som du inte vill vara utan, säger Nisse.

– Man behöver kanske inte ha sexton olika inlagda grejer. Det är också bra att träffa andra och göra saker tillsammans, eller att byta med varandra, säger Linda.

Gemenskapen i byn underlättar arbetet. Det finns många som är beredda att låna ut en traktor eller vara hönsvakter om det behövs.

– Det finns alltid något att prata om med grannarna, odling och det här sättet att leva intresserar många. En del vänner frågar hur vi orkar, men det ger ju en massa energi också, säger Linda.

Beslutet att flytta till landsbygden tog Linda efter att hon blivit utbränd av sitt politiska engagemang i Malmö.

– Jag behövde byta ut det mot något annat. Att flytta kändes som en bra lösning och jag känner fortfarande att jag valde rätt. Men självklart saknar jag många vänner som bor kvar i stan. Jag hade önskat att de bodde här bredvid mig, säger hon.